Examenstid
av Kerstin Sjöstedt

Min första examen jag minns som igår
fast det redan har gått en hel del år
jag minns min klänning av sidentyg blått
som jag efter min syster fått.

På fötterna svarta lackskor jag bar
även dom ett arv efter syster var
i håret jag hade en blå rosett
inte helt fritt, utan jag var lite kokett.

Kvällen innan, vi smyckade skolsalen med konvaljer och syrén
vedkaminen blev putsad och ren
det pirrade i magen av förväntan och nervositet
tänk om man på Frökens frågor skulle gå bet.

Så kom examensmorgon solig och klar
fort upp ur sängen det bar
med andakt man tog finklänningen på
tänk, att man utan förkläde en dag skulle få gå.

Snart står vi där på skolgården så fina
både Märta, Siv, Emmy, jag och Stina
vi beundrar varandras klänningar och glädje vi känner
för vi är ju de allra bästa vänner.

Efter skolklockans klang vi bänkat oss har
både syskon, Mor och Far
Fröken hälsar välkommen, vi känner värmen i orden
för hon är den snällaste Fröken på jorden.

" Den blomstertid nu kommer " vi sedan sjunga
både gamla och unga
innan Fröken börjar förhöret
tänk, att talet jag fick stämde på öret.

Nervositeten börjar att släppa det var inte så farligt
Fröken tar ju allt så varligt
men mot slutet bedövade vi är lite till mans
av blommors doft och elegans.

Till sist en och en upp till Fröken går
ur hennes hand betyg vi hämta får
alla stora A i flit och uppförande fick
för det var ju första året vi gick.

Jag undrar : skall mina barn en gång sin första examen minnas
skall längtan tillbaka till den tiden finnas
skall dom känna samma förväntan när dom sommarpsalmen hör
som deras Mor efter många år ännu gör.