Töcksmarks kyrka

Av Gösta Johannesson
Foto : Sven Widén

Kort om de senaste restaureringarna

av Runar Patriksson

Töcksmarks kyrka genomgick restaureringar under åren 1978 - 1982. Arkitekten Jerk Ahlton från Kumla anlitades som ansvarig för ritningsunderlaget. Elkonsulenten Sven Landmark ansvarade för den genomgripande förändringen av elsystemet som innebar ny uppvärmning med bänkvärme, nytt ljusstyrsystem samt en komplett ljudanläggning med audioguide och inspelningsmöjligheter.

Redan 1978 genomgick yttertaket en renovering innebärande att all skiffer från 1851 togs
ner och tvättades. Undertaket gjordes nytt med papp på trä och nya ränndalar av kopparplåt. Den gamla skiffern återlades och kompletterades med skiffer från ett gammalt
hus i Järnskog som skulle rivas.

Nästa etapp blev rivning och nybygge av sakristian. Vatten och avlopp kopplades in vilket betyder helt nya förbättrade arbetsförhållanden både för personal och besökare.

Slutetappen innebar restaurering av kyrkans inre. Starten skedde den 11 januari och kyrkan återöppnades den 22 augusti 1982 av Biskop Sven Ingebrand. Hela kyrkan genomgick en upprustning och gamla marmoreringar togs fram. Takmarmoreringen samt läktarstolparna skapades  fram i originalskick och restaurerades av Konservator Urban Ullenius och hans anställda. Ljuskronan i kyrkans mitt återfick också ursprungsfärgen. Nya lampetter i
mässing installerades.

Byggnadshistoria

Vid 1800-talets början var Töcksmarks
gamla kyrka så förfallen att man 1819
beslöt att riva den och ersätta den med
en ny.  Denna byggdes på samma plats
som den gamla. Man lade en ny grund
men använde så långt det var möjligt
virke från den gamla kyrkan.

Planen blev densamma som tidigare,
en korskyrka av den typ som under
1700-talet var allmän i Värmland. Tornet nybyggdes helt och fick i stora drag det utseende
det har idag, med klocktavlor m m. Urverket kom dock inte på plats förrän 1925. De timrade
väggarna brädfodrades och målades först röda, men redan 1835 gjordes brädfodringen om
och i samband därmed målades den ljusgul. Taket täcktes på 1850-talet med Glavaskiffer.
Bänkarna, 58 nere i kyrkan och 28 på läktarna, övertogs från den tidigare kyrkan.

År 1859 var det dags för en ny stor reparation, nu under brukspatron Elof Lagrelius ledning.
Kyrkans yttre målades vitt och i det inre spände man vitmålad papp över tak och väggar.
Fönstren byttes ut mot vanliga sexrutiga fönster av profan modell. På 1880-talet revs den
gamla sakristian och en ny uppfördes.

År 1919 tillsattes ånyo en restaureringskommitté med kyrkoherde A. J. Olsson som
ordförande och med tullstationsföreståndare Anders Nordmark, handlare J. B. Nyqvist,
bruksförvaltare Elof Simonsson, kyrkvärd Lager Svensson och kantor Karl Östlind som
ledamöter. För restaureringen svarade arkitekt Bror Almquist och den blev avslutad 1925.
Den innebar bl. a. att en dörr och två fönster i koret sattes igen och att de övriga fönstren
förändrades till de nuvarande rundbågiga, försedda med antikglas. Bänkarna gjordes
bekvämare med lutande ryggstöd och de gamla vägg- och takmålningarna togs fram och
renoverades, så att blomster-slingorna runt väggarna och marmoreringen på predikstolen
m. m. åter blev synliga, liksom de fyra änglarna med sina trumpeter i takets mitt.

Efter denna genomgripande renovering har sedermera blott smärre underhållsarbeten
företagits i kyrkan.

Inredning och inventarier

Kyrkans altare är utformat efter det i Värmland vanliga barockmönstret med två över
varandra placerade avdelningar. Överdelen har som motiv Kristus på korset med Maria,
Jesu moder och Maria Magdalena på ömse sidor.

På yttersidorna, avskärmade från centralmotivet genom två spiralvridna kolonner, står
Moses med lagens tavlor och Aron med rökelsekaret.

Ovanför syns två figurer, symboliserande Hoppet och tron samt överst lammet med
korsfanan. Denna överdel har följande inskrift : "Förfärdigad 1730. Dåvarande Praep &
Pastor Sven Florelius. Ånyom stofferad 1825 af Handl. Törnros".

I samband med nybyggnaden 1819 fick kyrkans altare också en nederdel, vilken 1822
skulpterades av bonden Olof Persson i Kyrkobyn, känd från liknande träarbeten i andra
västvärmländska kyrkor.

Den har Jesu dop som motiv och bär följande inskrift : Dannemannen aflidne Anders
Andersson i Dahln bekostat nedre afdelningen af dena Altare-Tafla, och på Kyrkans, samt
församlingens, jämte Dannemannen Sven Andersson i Elofsbyn bekostnad. Stofferad 1825.
Dåvarande Praep & pastor Mag. herr N. L. Atterberg Comminister C. H. Borre kyrkvärdar
Anders Hansson och Lars  Andersson Ö. Bön.

Målning i takets mitt från kyrkans byggnadstid.
Målning i takets mitt från kyrkans byggnadstid.

Orgel

Det gamla orgelharmoniet utbyttes 1947 mot den nuvarande orgeln, byggd av H. Lindegren
i Göteborg. Den är pneumatisk, har 13 stämmor, 2 manualer och pedal.

Predikstol

Den nuvarande predikstolen tillkom i samband med reparationen 1859 och är gjord
av Anders Jonsson i Stenbyn. Den saknar ljudtak.

Lampett med levande ljus är från renoveringen 1982.

Dopfunt

Den låga dopfunten av täljsten är av en ovanlig typ.
Cuppan är fyrkantig med rundade hörn som nedåt
övergår i fyra ben. Ett enkelt band-ornament löper
runt cuppans kant och från detta utgår två vertikal-
band som förenas i benens bas. Den har centralt
uttömningshål och dateras till 1100-talets mitt.
Den hör till de äldsta i Värmland.

Liknande funtar finns i norska grannförsamlingar,  
bl. a. i Berg, och Töcksmarksfunten kan vara av
norskt ursprung.

Modellen är ursprungligen engelsk.

Dopskålen är av nysilver, stämplad O. R Karlström,
och tillkommen vid sekelskiftet.

Över funten hänger en målning av Paul Piltz från
1958 med Jesus välsignar barnen såsom motiv.

Kororgel

Kyrkorgel från 1895 - 1947. Återförd till kyrkan efter renoveringen 1982.

Nattvardssilver

Nattvardskalken är av förgyllt silver och har en äldre fot med skaft av höggotisk typ,
sannolikt från 1300-talet och med paralleller i Norge. Cuppan däremot är omgjord 1722
såsom inskriften antyder: " Renov. 1722. Pastore S. Florelius. Kyrcwerd H. Andersøn".

Till kalken hör en patén med graverad bild av lammet med korsfanan, troligen utförd
under 1600-talet såsom fri kopia efter en medeltida förebild.

Ytterligare en patén med smalare brätten och utan dekor torde ha tillkommit samtidigt
med kalkens omformning 1722. Samtliga saknar stämplar.

Sockenbudskalken med patén har ursprungligen tillhört alla tre församlingarna
Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog. Även här saknas stämplar.

En vinkanna av nysilver skänktes 1882 av prosten E. A. Unger i Holmedal och hans
maka Maria Åberg vid deras silverbröllop liksom en oblatask också i nysilver.

En silverskål för blommor, tillverkad hos C. G. Hallberg 1954, står på dopaltaret.

En brudkrona från samma firma, stämplad 1939, anskaffades genom insamling 1945.  

Textilier

Den äldsta av de bevarade mässhakarna är från 1800-talet, gjord av svart sammet med
applicerade silverband och med kors och törnekrans på ryggsidan och Guds öga m. m.
på bröstsidan.

Övriga mässhakar har tillkommit i senare tid och är samtliga gjorda på ateljé Libraria i
Stockholm.

Den vita från 1948 är komponerad av Märta Gahn, den gröna från 1957 av Anna-Lisa
Odelqvist-Kruse, den violetta och den röda från 1958 resp. 1960 av Märta Swartling-
Andersson.

Kyrkan äger också antependier i samtliga liturgiska färger. Ett rött med broderier i svart,
guld och rött är från 1920-talet och har en kalk och ett vinträd som motiv. De övriga är
liksom mässhakarna från Libraria, varvid det violetta komponerats 1964 av Märta
Swartling-Andersson, det gröna samma år av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse och det vita
1966 av Greta Mörk.

Två kollekthåvar av svart sammet med vit spets, skuret skaft och holk av järn är från
1800-talet och har renoverats 1914.

En kormatta anskaffades 1943 och är vävd av Signe Sterner och Ida Ahlfors.

Ljuskronor

I kyrkan hänger två ljuskronor av trä, av vilka den i koret är äldst, daterad till 1700-talet.
Den har svarvad mittstam med 8 S-böjda ljusarmar och avslutas nedtill av ett päronformat
klot.

Den större ljuskronan bär årtalet 1801 och har troligen snidats av Olof Persson i Kyrkobyn,
Östervallskog. Den har 16 ljusarmar i två kransar och krönes av en krona samt avslutas
nedtill av ett stort klot.

De två ljuskronorna över orgelläktaren anskaffades 1947 och är tillverkade av Matts Eriksson
i Taserud.

Därutöver finns sju lampetter utefter väggarna samt lampor under läktarna.

Bland ljusstakarna kan nämnas två av tenn från 1940, två av mässing från 1943 samt fyra
av silver från 1948 och 1958, de senare gjorda av resp. Thore Eldh och K. & E. Carlson i
Göteborg. Ett par kandelabrar för altaret anskaffades 1942 som ersättning för ett par runda
mässingljusstakar från 1700-talet.

Diverse inventarier

Bland övriga inventarier märks främst ett rökelsekar av malm daterat till 1200-talet och
bestående av två halvklot, det övre försett med en kubisk avslutning. En inventarie-förteckning från 1830 uppger att rökelsekaret då var prytt med en Mariabild med gloria,
en bild som tidigare varit emaljerad.

Ett oblatjärn för sex oblater daterat 1746 och ett alnmått med årtalet 1742 är ytterligare
föremål bevarade från den äldre kyrkan.

Ljusstaven av trä torde stamma från 1400-talet. Den mäter en längd av 278 cm och är
spiralvriden mellan noder och avslutas upptill med en fyrkantig ljuspipa.

En fattigkista med välvt lock står i vapenhuset. Olof Persson i Kyrkobyn har också 1825
skulpterat och skänkt ett par basunblåsande änglar till kyrkan.

Carl XII:s bibel, rökelsekar, silverkalk som renoverades 1722, järnaln, oblatjärn från 1746
och ljusstav från 1400-talet.

Stans i oblatjärn från år 1746.
Stans i oblatjärn från år 1746.

Klockor

Storklockan göts 1767 och bär följande vers :

" Then mera än en annor fått Bör hjelpa den
som mindre lott Har fått efter Guds
delningssätt.

Så får han en gång samma rätt Then mindre
med sitt större pund Nu hjelpes. Hjelp mig
sammalund."

På andra sidan finnes inskriften: "JEHOVAH" med hebreiska bokstäver samt "Pastor i
Holmedal Ioan: Wermelin, Comministeri Joh: Kiellman, E: Lidén, Kyrkovärd Nils i
Östegård. Guten i Örebro den 5 december 1767 af Olof Kiulander".

Lillklockan tillkom genom omgjutning av en äldre klocka 1788 och har följande inskrift :

År 1788 dåvarande kyrkoherde Magister Arfvid Svala, comminister Eric Lidén, Olof
Svensson, Kyrkovärdar Anders Rasmusson i Hån, Anders Nilsson i Bön, blef denna
klocka omguten i Örebro af Olof Kiulander".

Kyrkogården

Liksom på andra håll i landskapet var kyrkogården ännu under 1700-talet inhägnad av en
balk av liggande stockar, för vilken de olika hemmanen hade ansvar för var sin del. 1779
omtalas en kyrkomur av sten.

Kyrkogården har vid flera tillfällen måst utökas, t. ex. 1809 och 1848. Norrut utvidgades
kyrkogården 1871 och åt väster 1914 och 1934. Den senaste stora utvidgningen gjordes
1966 efter ritningar av trädgårdsarkitekt Edvard Jacobson.

Ett gravkapell ritat av arkitekt Tor Andersson, Årjäng, invigdes 1949 och är dekorerat
med en målning med uppståndelsen som motiv av Paul Piltz. I samband med dess
byggnad flyttades de gamla kyrkstallarna norrut.

Liksom andra värmländska kyrkogårdar prydes också Töcksmarks av dekorativa järnkors
av olika slag. Ett av de äldsta korsen bär årtalet 1707.

Tidigare kyrkor i Töcksmark

Liksom i övriga Nordmarkssocknar finns det även i Töcksmark sägner om gamla kyrk-
platser såsom Skrädene, Ärttjärn och Bryngelsbyn. Den tidiga dateringen av dopfunten
till 1100-talet antyder att en kyrka funnits redan då. Om dess utseende är emellertid intet
känt.

Något byggnadsår är ej heller känt för den kyrka som omedelbart föregick den nuvarande
och som, så som nämnts, revs vid dess byggnad 1819.

Den äldsta kända kyrkan beskrivs i en inventarieförteckning från 1730-talet såsom en enkel
långkyrka av trä med 17 bänkar för männen och 14 för kvinnorna. 8 fönster, 3 dörrar och ett
spetsigt torn klätt med bleckplåt och en järnspira överst.

En stor reparation gjordes 1764, varvid två korsarmar tillbyggdes. Inventarieförteckningen
från 1767 och 1779 ger en detaljerad bild av kyrkan och dess inre. Den inrymde då 24 bänkar
för männen och 25 för kvinnorna, i koret fanns 4 bänkar och likaså på läktaren.

Förutom de 8 tidigare nämnda fönstren hade man nu fått ytterligare 4, två i vardera
korsarmen. Dörrarna var 3 till antalet, varav en i koret.

Altartavlan utgjordes av det nuvarande altarets överdel, och predikstolen var prydd med
bilder av de fyra evangelisterna.

På väggarna hängde Gustaf III:s porträtt och inramade tal av honom.

Sakristian på kyrkans norra sida hade gallerförsedda fönster.

Utvändigt var kyrkan vid 1700-talets slut spånklädd och tjärbrådd. Taket var täckt med
tegel, tornet pryddes med en järnspira med krans och väderhane.