Industrins historia
 
Töcksfors Bruk
 
Töcksfors anlades som järnbruk av regementsskrivaren Anders Atterberg (1747-1824)
omkring 1796. Järnbruket fick privilegier 1797 för manufakturverk med knipphammare 
samt två spikhammare under namnet Tyxmarks manufacturverk. Bruket utvidgades 
1831 med stångjärnssmide.
 
Orten utvecklades snabbt och som kuriosa kan nämnas, att ett kungligt brev redan
den 29 maj 1811 lämnade bifall till inrättandet av en köping vid Töcksmarks kyrka.  
Planerna fullföljdes dock icke.
 
Bland senare ägare till bruket kan brukspatron Carl Sandelin och den kända
värmländska bruksfirman Wallroth & Wahlund nämnas. Firmans förvaltare
Elof Lagrelius köpte senare bruket för att år 1870 överlåta det till det då nybildade 
Töcksfors Aktiebolag.
 
Midsommaraftonen 1871 lades järnhanteringen ned, och istället började man
omgående att anlägga ett träsliperi vilket stod färdigt 1873. Hånsfors träsliperi,
beläget ett par kilometer längre västerut, nära norska gränsen, anlades samtidigt
som Töcksfors. Lagrelius byggde även upp en ångsåg i Töcksfors.
 
Töcksfors AB drabbades av den nedgång i konjunkturen som kom ett par år därefter.
Dödsstöten kom den 11 september 1877 då en brand bröt ut i ett torkskåp på övre
våningen i sliperibyggnaden i Töcksfors. Träsliperiet brann ned till grunden och
Töcksfors AB gick senare under året i konkurs.
 
Lagrelius måg, brukspatron J. N. Biesèrt, köpte de båda bruken 1880 och återuppbyggde
det brunna sliperiet vid Töcksfors. Under Biesèrts ledning moderniserades och utvidgades
rörelsen. Bland annat förvärvades det förr så betydande Lennartsfors järnbruk 1885 och
år 1897 utbyggdes Hånsfors bruk med ett modernt pappersbruk.
 

Efterfrågan på papper hade ökat kraftigt och träsliperiet, som byggdes 1872 i Hån,
byggdes om till pappersbruk. På bilden anländer den nya papperscylindern, dragen
av 8 hästar och 4 hästar bakom cylindern som broms i utförsbackarna. Mannen i
den ljusgrå rocken är troligtvis  Patron Johan Elof Biesèrt, född 1862 och son till
Johan Niclas Biesèrt född 1831. Johan Olof Biesèrt var finansminister 1905, alltså
under unionsupplösningen. Bilden är tagen 1897.  
Foto: okänd / kopia: Bengt Erlandsson

Några ur arbetsstyrkan vid pappersfabriken i Hån.   
Foto: okänd / kopia: Bengt Erlandsson

Töcksfors Bruk 1923.  Foto: okänd
 
År 1912 köptes bruken i Töcksfors och Hånsfors av Uddevallabaserade Sannes
Söners AB.
 
Den 23 januari 1922 drabbades Töcksfors Bruk återigen av en eldsvåda och
träsliperiet brann ned till grunden. Driften hade då legat nere i ett halvår och
det var tveksamt om fabriken skulle byggas upp. Massafabriken återuppfördes
emellertid, och var därefter i drift till 1950. Ungefär samtidigt lades också 
Hånsfors bruk ned.

När verksamheten vid de två bruken lades ned 1950 innebar det ett svårt slag
för orten, och först i början av 1960-talet kom en vändning med en del nya
industrier, bland andra TVAB ( Töcksfors Verkstads AB ) och Töcksfors
Påsindustri. Den utvecklingen har sedan fortsatt med företag som wermland
mechanics ( precisionsplåttillverkning ), Nokalux (tillverkning av armaturer)
och Norbag ( påstillverkning ). De många tillverkningsföretagen har satt orten
på kartan med sin Gnosjöanda.

Texten är hämtad från Wikipedia